Chaplin Nr 2 / 1994

Tidigare tyckte skådespelaren Johan Widerberg att det var jobbigt att bli sammankopplad med sin far. Genom en rad stora roller har han visat att han klarar sig lika bra på egen hand.

Redan som ettåring hade Johan Widerberg sin första talroll på filmduken. Han spelade son till kriminalinspektör Kollberg (Sven Wollter) i Bo Widerbergs Mannen på Taket och hade den betydelsemättade repliken ”boll”, samtidigt som han rultade omkring i familjen Kollbergs lägenhet.
    Min pappa har alltid använt sina barn i småroller och det har lett till att han har sparat en massa tid, säger Johan Widerberg. Han har sluppit allt tjafs med provfilmningar. I dag är det helt annorlunda. Både pappa och jag hoppas och tror att jag skulle ha varit med i hans nya film även om vi inte hade varit släkt med varandra.
    I Bo Widerbergs nya långfilm Lust och fägring stor har Johan huvudrollen som 15-åringen Stig. Han växer upp i Malmö under kriget och inleder ett förhållande med sin lärarinna Viola (Marika Lagercrantz). Även i Lennart Svenssons Augustitango blir han kär i en äldre kvinna. Det är dock osäkert när den filmen kan gå upp på biograferna, för det har blivit problem med finansieringen.
    – Jag har helt klart hamnat i ett fack, säger Johan och flinar. Privat har jag alltid haft lättare för att umgås med äldre människor, men det verkar så pretentiöst när jag pratar om det. Min flickvän däremot är i samma ålder som jag.
    För några år sedan tyckte Johan att det var jobbigt att bli sammankopplad med sin far och ställde därför helst inte upp på några intervjuer. Han ville visa att han kunde klara sig på egen hand och det gjorde han också med besked, bl a genom en stor roll i Sjöwall-Wahlöö-filmen Polismördaren. Han spelar 16-åringen Kasper som blir jagad för ett polismord, trots att han är oskyldig.
    – När jag hade provfilmat fick jag reda på att jag skulle träffa regissören och då trodde jag att allt var klart. Istället blev jag införd i en klädkammare och där satt Peter Keglevic på en stol och bad mig börja improvisera. Jag blev helt ställd först och visste inte vad jag skulle ta mig till.
    Samarbetet med Peter Keglevic skulle dock visa sig fungera alldeles utmärkt. Eftersom tre av skådespelarna var tysktalande, liksom regissören, dubbades de till svenska efteråt. I de flesta av sina scener spelade Johan mot Anica Dobra och till en början kändes det underligt att höra henne svara på ett annat språk.
    – Det gjorde att vi blev ganska låsta, säger han. Vi vågade inte improvisera för då skulle vi inte ha förstått var i texten den andra befann sig. Det löste sig ändå för vi fick så bra kontakt.
    Enligt Johan ger arbetet som skådespelare en ovärderlig erfarenhet för att i en avlägsen framtid kunna gå vidare och bli regissör. Han passar på att lära sig av alla som befinner sig runt omkring honom.
    – Det är regi jag är allra mest intresserad av, men jag vet att det är långt kvar innan jag kan komma dit, säger han. Ungefär 8000 mil på knä.
    Fram till för två år sedan var Johan assistent på produktionsbolaget Rally-TV i Stockholm. När han kom dit var han bara 16 år och han visste att ”den unge demonregissören” Ulf Malmros arbetade på samma ställe.
    – Jag skulle vara med på en av hans inspelningar och kände mig så skräckslagen att jag tryckte upp mig i ett av studiohörnen. Där stod jag i en hel dag och vågade knappt svara på tilltal.
    Föga anade Johan att han några år senare skulle ha huvudrollen i Ulf Malmros första TV-serie Rapport till himlen. Han spelar den 16-årige Victor som efter en drunkningsolycka börjar se människor om ingen annan kan se.
    – Vi åkte ut till yttre skärgården i höstas. Det var 12 grader i vattnet och jag kunde inte ha någon våtdräkt på mig. Jag skulle simma ut för att rädda en tjej som hade fått kramp, och hon skulle få panik och försöka trycka ner mig under ytan.
    – Till sist blev det så trovärdigt att jag fick svårt att andas, och jag hann inte skrika åt de andra att bryta, innan jag blev nedtryckt igen. Naturligtvis hade det aldrig kunnat hända någonting, men det var rätt obehagligt.
    Redan i ett tidigt skede blev Johan tillfrågad om han ville ha rollen i Rapport till himlen. Det gjorde att han kunde ta del av Ulf Malmros och Alexandra Kumlins manusutkast och komma med synpunkter. Även under själva inspelningen fick skådespelarna mycket utrymme för egna initiativ.
    – Det svåraste av allt är att spela alldagliga personer, utan några speciella kännetecken, för då finns det absolut ingenting att hänga upp sig på. Jag tycker t ex att Johnny Depp hade en svårare roll i Gilbert Grape än Leonardo DiCaprio, som spelade den utvecklingsstörde brodern.
    På ett område erkänner Johan att han har blivit direkt påverkad av sin för och det är när det gäller kärleken till Errol Flynn. Filmerna Robin Hoods äventyr, Kapten Blod och Slaghöken tillhör höjdarna i hans liv. Av mera aktuella regissörer föredrar han Stanley Kubrick, Francis Ford Coppola och Martin Scorsese.
    – Jag har ingen aning om vad jag ska göra efter sommaren, men jag plågas inte av ångest för framtiden utan ser med tillförsikt på den, säger Johan. Osäkerheten är ett pris jag måste betala för att kunna leva precis som jag vill.

Inforuta

namn Johan Widerberg

ålder 20 år

yrke ”skådespelare, typ”(vill helst inte kalla sig för det)

aktuell i huvudrollen i Ulf Malmros TV-serie Rapport till himlen, som börjar sändas i Kanal 1 i höst

projekt har huvudrollen i Bo Widerbergs nya långfilm Lust och fägring stor, som spelas in i Malmö just nu

ambition att ha roligt

johan_chaplin_bild_2

Annonser
%d bloggare gillar detta: